Området Sträckås

I dagens Ulricehamns tidning kunde jag läsa rubriken Förvaltningen överkörd i synen på Sträckås. Även om jag inte längre sitter på Miljö och byggnämden blev jag tvungen reagera när jag läste den följande i tidningsartikeln, särskilt citatet av Kommunalrådet Lars Holmin:

 Inför kommunstyrelsens sammanträde skrev därför de styrande politikerna in sin egen önskade inriktning, alltså fler hus än vad tjänstemännen angett som lämplig nivå.
– Antingen har de inte förstått, eller har de inte velat förstå, eller så är det en missuppfattning. Men oavsett det så har vi skickat tillbaka uppdraget, för att få fram ett nytt förslag med den här inriktningen, säger Lars Holmin.

Vad är syftet med att anställa duktiga, sakkunniga tjänstemän om inte vi politiker ska lyssna till dom? Och respekterar deras omdöme? Kan det finnas ett samband mellan den här typen av attityd och det faktum att många känner sig mycket stressade av sin arbetsmiljö?

Vart är Sverige på vägen till?

Idag kunde jag läser den följande i Ulricehamns tidning: Ger julklappar från okända välgörare

Först måste jag påpeka att jag beundrar dom som vill hjälpa sina medmänniskor och att min blogg inlägg är på inget sätt menade som en kritik mot dom. Men jag måste fråga varför det är så i Sverige i året 2013 att det finns folk som inte har råd till att köpa julklappar till sina barn?

Jag är en utbildad arkivarie som har arbetat (sedan jag flyttade till Sverige) i både Ulricehamns kommunala arkiv och i Ulricehamns museums arkiv. I museets arkiv kan man hitta en samling som heter Ulricehamns tomtesällskapet (ungefär så, det var mer än tio år sedan att jag jobbade där). Tomtesällskapet bildades för ungefär ett hundra år sedan för att kunna ge lite julmys till fattiga Ulricehamnare. Det lades ner under tidig 1970-talet för att det fanns då inget behöv längre.  Även dom som levde på försörjningsstöd hade tillräcklig med pengar för att kunna köpa julklappar.